Photo by JESHOOTS.COM on Unsplash

Sarnberger.com



En svensk i Thailand
Dagbok från Lampang

Rättsäkerhet i Thailand 1 Aug -19
Inlägg nr: 97126 Redigerad: 10 Aug -19
Då har jag tagit min första strid med polisen i Thailand och jag förlorade. Som svensk blir man oerhört upprörd när rättssäkerheten åsidosätts och jag trodde inte att det var så illa men nu vet jag och det kommer att få konsekvenser. Jag kan inte stillasittande se på medan polisen skapar regler som är omöjliga att följa och sedan bötfäller folk som inte ens visste om att de fanns. I detta fallet handlar det om immigration som ju sköts av polisen, det finns en lag från 1979 som säger att alla utlänningar som bor i Thailand skall rapportera sin adress i landet och sedan anmäla till den lokala polisen om det lämnar uppgiven adress mer än 24 timmar. Det vill säga för varje liten resa eller besök med övernattning skall ankomst rapporteras till den lokala polisen på plats såväl som till polisen hemma vid återkomst. För att detta skall kunna kontrolleras ligger också ett ansvar på alla husägare att rapportera till polisen om en utlänning övernattar i huset. Att ignora rapportering är förenat med höga böter, uppemot 20.000 baht. Man kan ju föreställa sig vad detta innebär för alla hotellägare. Hitills under min tid i Thailand har ingen brytt sig om denna lag men den nya chefen för immigration har nu besämt sig för att se till att den följs och de senaste två åren har mängder med folk bötfällts och stora proteststormar har växt upp. Immigration i Lampang har tydligen tagit denna regel till nya höjder och jag har nu blivit bötfälld för andra gången. Första gången var ju när vi flyttade hit och jag dröjde en dag med rapporteringen. Kan man gissa att det har att göra med polisens minskade möjligheter till korruptionspengar? Denna gången efter mitt Sverigebesök i maj, när jag återvände i Juni fyllde jag vid ankomsten till Bangkok i ankomstkort i vanlig ordning där jag talade om för immigration var jag bodde i Lampang och sedan tog jag ett anslutningsflyg hem och var där två timmar senare, ingen aning om att jag måste rapportera ytterligare en gång till Polisen hemma när jag anlände dit. Något jag aldrig gjort tidigare under mina 10 år här. När det nu var dags att förnya mitt uppehållstillstånd i Thailand för ett år, den maximala tiden en utlänning kan få oavsett om man är gift med Thai, innebär det också att man måste visa upp kapital för att klara sig ett år som sedan delvis låses på ett bankkonto. Vid denna ansökan upptäckte man att jag varit i Sverige och inte rapporterat min återkomst, böter! Jag blev minst sagt upprörd och bestämde mig för att denna gången skall jag inte betala. Ansvaret ligger ju på husägaren att rapportera, hon bor i Bangkok och hade i och för sig ingen aning om att jag varit borta men det är ändå hennes ansvar. Polisen hade då klagomål på mitt kontrakt med husägaren, om jag har uppehållstillstånd som anhörig skall den anhöriga skriva kontraktet, jag kan inte ha ett eget kontrakt. Man begärde då att kontraktet skulle ändras (retroaktivt) för att jag skulle få uppehållstillstånd, något jag gick med på då det inte kändes som en stor sak. Vilket jag dock skulle få ångra. När kontraktet var omskrivet och vederbörligen registrerat låg helt plötsligt ansvaret att rapportera mina resor på Pen, min fru som hade hyrt huset och hon hotades av polisen med fängelse om vi inte betalade. Så vi förlorade till sist och fick iallafall betala böterna. Smart och beräknande av polisen... Pengarna kom in trots att ingen inblandad kände till regeln. Förhooppningsvis får jag nu mitt uppehållstillstånd när böterna är betalda, det kvarstår en liten konflikt med husägaren vars husbok (tomtbrev) i Bangkok man begärt in för att verifiera något, vad vet jag inte men husägaren vill inte lämna ifrån sig denna. Hon jobbar på en ambassad i Bangkok och har förmodligen jurister att tala med över kaffet, något jag också skulle behövt. Jag skall göra ett försök med min advokatfirma i Korat, den kanadensiska ägaren där har startat ett upprop (se bild) för att ändra dessa regler genom att lämna in en petition till regeringen med underskrifter. Gissa om jag finns med! Grunden till att man kan hålla sig med sådana lagar är Thailändarnas inneboende rädsla för utlänningar och kolonisation. De har ju klarat sig bra genom historien som det enda land i sydostasien som inte koloniserats och det har förmodligen sin grund i lagar där man håller koll på utlänningarna, nu i 24 timmars intervaller! Men är det inte dags att tänka om för Thailand, risken för kolonisation skulle jag vilja säga är minimal idag. Dessutom blir ju världen mer och mer global och där är vi beroende av varandra. Intressant att få uppleva den sofistikerade rättslösheten i alla fall. Ny lärdom i livet! Annars glider livet på i Lampang, jag har dragit igång med styrketräning med äldsta grabben som gillade idén. Vägledare är en bekant gymägare från USA som också bosatt sig här och har värdefulla kunskaper i kroppsbyggande. Så förhoppningsvis återkommer jag med en välbyggd överkropp istället för den degenererade gamla kroppen. Kul och nyttig sysselsättning, muskkelbyggandet gör ju att testosteronet flödar och därmed välmåendet. Tar också lite tuffare tag med Pens söner och skolan, jag kör ju matte med dem och vi har fått tag i en fillipinska som kommer på helgerna och tränar engelska, verkar vara populärt! Mobilerna är ett kapitel för sig, det är en ständig kamp för att hålla ner skärmtiderna och hålla upp en anständig nattsömn för att orka med skolan. Något som inga andra föräldrar verkar jbba på enligt pojkarna, de känner sig annorlunda vilket ju inte är så populärt i tonåren. Jag börjar också misstänka att vi inte hamnat i den bästa skolan i Lampang då vi ju blev avvisade från den vi först valt, inga risbönder från Isaan platsar i de bättre skolorna. Trist, men desto större anledning att visa framfötterna. Det skall bli roligt att se hur det går med mitt jobbsökande, jag har ju förnyat min profil på Linkedin och fått en hel del besökare och blivit kontaktad av någon headhunter, dock tror jag att min höga ålder sätter lite käppar i hjulet. Vi får se hur traditionella svenskarna är när det gäller att anställa pensionärer, jag känner mig dock inte trött på något sätt utan tror att jag kan tillföra med den kunskap jag ändå skaffat mig genom åren. Nu har jag ju också lärt mig att bygga webbsidor som du kan se på denna egentillverkade bloggen. Men det är ju ett tag kvar innan vi kan få klart med Pens uppehållstillstånd, vi lever gärna tillsammans under väntetiden men om det dyker upp något intressant uppdrag så är jag beredd att återvända. Lägger med lite bilder från en MC-tur till Chiang Mai som jag gjorde med några vänner när Pen var hos sin mor i Korat med barnen samt ett av alla kort på Pen och mig som immigration vill ha och mitt gym med öppna väggar och alltså utan AC. Tufft!


Petition till regeringen


MC-vänner på besök


Bevis för vårt äktenskap?


Mitt gym


Tempel på bergstopp


Inga vägar hit


Utsikt


Topptemplet


Kuntan golf


Järnvägsstation Khuntan